Solidéras inriktning och sätt att verka

Publicerad den 12 oktober 2011

För cirka 12 år sedan stod jag vid ett livets vägskäl och övervägde vad jag skulle göra med mitt liv.

Det var i samma skede som jag lämnade Japan och sökte mig till Europa. Jag saknade inte erbjudanden. På ett företag hade jag, vid den första intervjun, begärt en månadslön som i dagens penningvärde ligger på mellan 80 och 90 tusen kronor, blivit kallad till ytterligare en intervju, och senare i Sverige blivit uppringd om jag fortfarande var intresserad. Anledningen till att jag tvekade inför det fina erbjudandet, var att jag bar på en längtan att använda mitt yrkesverksamma liv till något meningsfullt, och jag tänkte att erbjudandet kanske var en återvändsgränd i det avseendet. Mina tankar kretsade inte bara kring mitt behov av att få god användning av min utbildning och yrkeserfarenheter, utan också kring mitt behov att verka på ett sjyst sätt. Vad menar jag med ett sjyst sätt? Jo, låt mig formulera det så här: sjyst är det, när en människa höjer sig—utfattig blir rik eller rik blir stenrik—utan hon eller omvärlden måste sänka en annan. Är det möjligt att verka på det sättet? Ja, jag tror det. Det finns goda principer att hålla sig till.

2 — Sätt att verka

Nu kanske du tror att jag ondgör mig på konkurrens (företagens tävlan med varandra), därför man kan tro att konkurrens slår ut företag och deras anställda. Det vill säga, man kan tro att en höjer sig genom att sänka en annan. Men så är det inte, med nödvändighet. Företagen tävlar med varandra genom att rationalisera tillverkning och service och genom att förbättra produkter och service, med följd att de kan sänka priser eller förbättra andra levnadsvillkor för deras kunder. Marknadssegment dör visserligen, men andra föds. Företaget Polaroid hade inte behövt bli utslaget om de i tid hade uppmärksammat digitaltekniken. Utslagning är inte en nödvändig följd av konkurrens.

Även om varenda människa på jorden älskade sanning lika högt som sig själv och älskade var medmänniska lika högt som sig själv, skulle företagen ändå tävla med varandra om att ha bättre och billigare produkter eller tjänster.

Nu förhåller det sig inte fullt ut så, med kärlek till sanning och kärlek till nästan. Det som benämns med ordet konkurrens, består inte bara av ädel tävlan, utan består också mer eller mindre av krigföring. Seger i världens spel tarvar inte bara god bollhantering och god samspelsförmåga utan som regel också tacklingar, sorgligt nog, så listiga och brutala som låter sig göras utan att bli utvisad eller utbuad. Patenttroll är ett listigt och brutalt exempel. Ett inte lika oanständigt exempel är korridorpolitik för nya lagar som lyfter vissa företag på bekostnad av andra. Ingen undgår att utsättas för den krigförande formen av konkurrens, och alla nödgas mer eller mindre att utsätta andra för den. Tänk bara på alla företag som får statshjälp, det vill säga, höjer sig genom att låta staten tvångssänka andra. Oundvikligt tror många, men så ljuvt det vore, tycker alla, om hjälp istället alltid kunde ges på det sätt som alla respekterar, nämligen, frivilligt och av hjärtat.

Solidéra skyr krigföring men verkar istället genom samverkan och genom ädel tävlan. Det är nämligen det enda sättet att verka som jag känner till för en att höja sig—för utfattig att bli rik eller för rik att bli stenrik—utan att behöva sänka en annan.

3 — Verksamhetens inriktning

Om jag hade varit musikaliskt lagd hade jag kanske blivit musiker, om jag hade haft berättartalang hade jag kanske blivit författare. Men nu är det inte så. Jag är mer lagd åt exakta vetenskaper och har ett stänk av konstnärligt sinnelag. Så, med tanke på sättet ovan, den fråga som jag ställde mig var: hur kan jag med min speciella läggning på bästa sätt hjälpa till att höja en eller flera—hjälpa utfattig bli rik eller rik bli stenrik—utan att med nödvändighet sänka någon enda?

Materiell rikedom innefattar mark, fastigheter, skog, olja, guld, och andra begränsade resurser. De kan omfördelas. Man kan byta varor mot pengar och pengar mot varor. När en blir lite rikare blir en annan lite fattigare.

Få tänker på att det i stort sett inte alls är så. Tänk bara på levnadsvillkoren för 100 år sedan eller för 200 år sedan. Likt vår okunskap om nya möjligheter var då, så är den också nu, nämligen, outnyttjade källor till materiell rikedom finns utan synbart slut, befintliga källor att vidga, och nya källor att upptäcka. De källor som jag talar om, är ny kunskap som kan byggas in i förbättrade produkter eller i rationellare tillverkningsmetoder, vilka ger förbättrade levnadsvillkor. Nya produkter och nya tillverkningsmetoder, kan också ha den verkan.

Solidéra deltar, på sitt mikroskopiskt lilla sätt, i strävan att vidga och att upptäcka dessa praktiskt taget oändliga källor till rikedom. Tidigare jobbade jag på en stor privat anstalt för FoU (forskning och utveckling) under många år. Vi var flera grupper som parallellt undersökte olika idéer för att lösa samma problem, och varje grupp gjorde många experiment. Mycket av det vi gjorde kom aldrig till användning. Att förbättra produkter kostar mycket pengar. För ett stort företag är en FoU-budget på 10%, mycket pengar, men för ett litet företag, lite pengar. Min tidigare FoU förväntades ge vinst först efter cirka 5 år. Ett stort företag har råd att vänta många år på eventuell vinst och att misslyckas 9 gånger av 10. Ett litet företag, har det inte. Ett stort företag kan själv axla risken att en del FoU misslyckas, ett litet företag kan det ofta inte. Däri ligger en förklaring till Solidéras inriktning.

Nåväl, vad är inriktningen? Jo, Solidéra axlar en del av den nämnda ekonomiska risken som småföretag och privatpersoner tar när de söker förbättra befintliga, eller utveckla nya, produkter eller tillverkningsmetoder. För ett stort företag, som själv kan fördela riskerna med FoU, har Solidéras tjänster ett kalkylerbart ekonomiskt värde. Det årliga värdet är, närmare bestämt, från cirka 100 tusen kronor för enkla allmänna tjänster, till cirka 1 miljon kronor för speciella tjänster. De tjänsterna tillhandahåller Solidéra istället till små företag och privatpersoner, utan garanti på motsvarande ersättning. Man kan därför rentav med rätta säga att Solidéra är ett företag som tillhandahåller privat riskkapital.

Vad för slags tjänster rör det sig om? Tjänster med högt värde är fysikaliska beräkningar och analys av uppfinningar för patent. Andra tjänster av högt värde, men som tyvärr endast i undantag kan komma att nyttjas, är utvecklingsarbete inom nanoteknik, mikromekanik, och mikroelektronik. Emellertid tillhandahålls också olika slags allmänna tjänster, hjälp med ritningar och beskrivningar med mera, för företag eller privatpersoner som inte kan finna ekonomiskt stöd från annat håll.

4 — Samhälleligt värde

Vilket samhälleligt värde har Solidéra? Jag syftar på värdet inte bara för uppdragsgivare, utan också för folk i allmänhet, för staden, för länet, för landet, och för andra samhällen i världen.

Jag vill betona att inte bara verksamheten i sig, utan också sättet att verka, har ett samhälleligt värde. Låt mig emellertid börja med värdet av verksamheten i sig. Säg att Solidéra har 500 uppdrag under min livstid. Av dem, kanske till min besvikelse inget, eller kanske till min glädje 10, har ett betydande värde. Förhoppningsvis kan jag med åren utveckla stor känslighet, och därför välja uppdrag som är värdefulla för uppdragsgivare, deras kunder, resten av landet och världen. Man kan emellertid inte komma ifrån att verksamhetens inriktning är FoU, och som sådan, har en osäkerhet som vida överstiger den hos många andra entreprenörskap. Det faktumet understryks av att Solidéra är ett mycket litet företag, och ännu bara har ett femtiotal uppdrag bakom sig. Helt utan resultat är emellertid inte mina uppdragsgivare. En har numera ett framgångsrikt företag baserad på den produkt han utvecklade, andra har produkter som har sålts i mindre mängder. Värdet av verksamheten i sig är således osäker, som all FoU. Endast genom en lyckträff kan verksamheten hjälpa till att föda något som växer till ett stort företag eller något av motsvarande stort värde för landet.

Att stöd av FoU kan ha ett betydande samhälleligt värde betvivlar ingen. Att sättet att göra det på också kan ha ett betydande värde, fordrar en förklaring. Den blir inte heltäckande, för det klarar jag inte, i alla fall inte kortfattat och här, men låt mig ge en idé om hur jag tänker. Till att börja med, varje människa på jorden önskar bli fredligt bemött av andra. Speciellt önskar man, att underordnade ska samverka, och att konkurrenter ska tävla ädelt, det vill säga, inte genom krigföring. Ja, faktiskt, innerst inne kan man inte undgå att beundra människor och företag som uppträder på det sättet, och innerst inne önskar man att man själv kunde uppträda på det beundransvärda sättet. Dessutom kan ingen förneka att företagens inbördes tävlan har ett samhälleligt värde, men att tävlan genom krigföring också har en samhällelig kostnad som förtar en del av värdet. Med andra ord, att det sätt vi här talar om, har en attraktionskraft, känner alla, och har ett samhälleligt värde, går inte att förneka. Det sättet är således en källa till rikedom, och att bygga kunskap om hur den kan vidgas och utvinnas, är en uppgift stor och meningsfull.

Hösten 2011 · LJ