Solidéra Teknologienhet och Vänförening

Publicerad den 15 mars 2012

Solidéra har en 12 år lång historia. Tiden har fyllts med mycket arbete, många uppdrag, men också stora motgångar.

Solidéra har sedan början varit ett enmansföretag. Företaget är inte så mycket en affärsangelägenhet som en hjärteangelägenhet. Mannen bakom, är utbildad i ingenjörskonst (civilingenjör, teknisk fysik och elektroteknik), i vetenskaplig forskning (filosofie doktor, teoretisk fysik), och har över elva års erfarenhet av högteknologisk forskning och utveckling (mikroelektronik, privat företag och forskningsinstitut). För 12 år sedan valde han att satsa på Solidéra. Den som känner till hur obetydlig Solidéra är som affärsverksamhet betraktad, kan bli förundrad. Valet blir emellertid mer begripligt när man upptäcker att Solidéra snarast är att betrakta som en stödverksamhet vägledd av kärlek till goda principer. 1

Motgångarna härrör mycket från att Solidéra inte blir uppfattad som sig själv, utan misstagen för något vanligt och känt. Låt mig illustrera vad jag menar, med hjälp av en saga av H.C. Andersen. Det var mig en ful ankunge, tänker man automatiskt, i tron att det man betraktar är en ankas unge omedveten om att det faktiskt är en svans unge. Den uppfattas därför som opasslig, och dess goda, särskilda egenskaper förbises; och i så måtto kan Solidéras motgångar liknas vid svanungens. Sagan handlar om hur det goda men särskilda, först blir uppfattat som avvikande ont, men sedan blir upptäckt för vad det är och mottaget.

För att den inriktning och det sätt som gör Solidéra till vad det är, ska bli upptäckt och mottaget, har jag publicerat några beskrivningar på hemsidan: för snart 2 år sedan, visionen och produkterna som kännetecknar Solidéra 2, och förra hösten, Solidéras inriktning och sätt att verka 1. Det är en början, men beskrivningarna räcker inte.

Vänförening

Det är en bakgrund till hur tankar om en vänförening har uppstått. Jag tänker mig att föreningen kan omfatta personer som delar intresse för de samhälleliga värdena av det teknologiska utvecklingsstödet från Solidéra Teknologienhet 3 eller av Solidéras övergripande sätt att verka. Vad ska styrelsen göra? Det mest passande jag kan tänka mig, vore att utvärdera värdenas tillväxt som resultat av förvaltning av den förmögenhet som Teknologienheten disponerar (beskriven härnedan). Det som framför allt brustit hittills är, nämligen, den förvaltningen. Även en mycket enkel utvärdering, kan ge en god bekräftelse av föreningens samhälleliga betydelse och ge impulser till att förbättra stödets verkan.

Föreningen behöver bara ha ett fåtal utgifter. De är i första hand: kaffe och wienerbröd med mera till styrelsemöten; ett trivsamt ställe för styrelsemöten; arvode till styrelsemedlemmar. Jag tänker mig att någon eller några medlemmar arbetar för inkomster till föreningen. Med andra ord, ideellt arbete finansierar utgifterna.

Hur Teknologienheten och Vänsföreningen förhåller sig till varandra, till klienter, och till världen i övrigt. fig 1 Hur Teknologienheten och Vänföreningen förhåller sig till varandra, till klienter, och till världen i övrigt.

Sättet att verka inklusive sättet att stödja, å ena sidan, och det teknologiska stödet i sig, å andra sidan, producerar samhälleliga värden (åskådliggjort i figuren härinvid). Det enas eller bådas tillväxt är intressen som håller ihop alla föreningsmedlemmar. Teknologienheten verkställer stödet medan Solidéra som helhet, inklusive Vänföreningen, underordnar sig sättet att verka. Dess samhälleliga värde kommer kanske aldrig fullt ut att förverkligas, i alla fall inte inom överskådlig framtid. Emellertid kan föreningen kultivera en medvetenhet om sättet och dess värde. Det kan nämligen, rimligtvis inte förverkligas förrän folk och företag ser det värt för dem själva att underordna sig sättet.

Hur kan den medvetenheten kultiveras? Jag tror att det börjar med trivsamhet. Låt oss säga att medlemmar och gäster kommer samman på ett trivsamt ställe, kan sitta skönt, äta en god kaka, dricka en kopp kaffe eller annat gott, samtala om ditt och datt med belevade människor, roas av en gitarr eller en sång, och slappna av till en föreläsning av en medlem eller en inbjuden gäst.

Föreläsningarna följer en röd tråd. Den beskrivs sammanfattande som samhälleliga principer (ledstjärnor, kompasser) som inte ostraffligt kan åsidosättas ens av demokratiska beslut. Bland straffen märks, svåra samhällsekonomiska depressioner och hela civilisationers sammanbrott. Varför följa just denna röda tråd? En speciell anledning är att Solidéras övergripande sätt att verka antas grundad i sådana goda, samhälleliga principer 4. Olika personers tankar framförda i föreläsningarna, kan bredda och stärka den grunden. Av stor vikt är att Vänföreningen och Teknologienheten som är en av medlemmarna, vinnlägger sig om att omsätta sådana principer i handling. Det är enormt svårt, pionjärer som man är, men det är viktigt för att denna röda tråd, i likhet med mytens, verkligen ska leda ut ur labyrinten.

Teknologienhet

Solidéra Teknologienhet stöder klienters teknologiska produktutveckling. Det är Solidéras ursprungliga inriktning, den som också går under namnet Solidéra Innovation Services.

En egen förmögenhet, grundarens egen, finansierar det teknologiska utvecklingsstödet. Det utgörs av fysikaliska beräkningar, analys och beskrivningar och avbildningar av uppfinningar för patent, med flera tjänster utförda av en person högt utbildad, med lång erfarenhet av teknologisk produktutveckling. Stödets värde för klienten enbart (till skillnad både från det samhälleliga värdet och från förmögenhetens ursprungliga värde) uppgår årligen till mellan 100 tusen kronor för enkla allmänna tjänster upp till 1 miljon kronor för svåra speciella tjänster 5.

Januari-februari år 2012 · LJ

1 Solidéras inriktning och sätt att verka.

2 Visionen och produkterna Solidéra.

3 “Teknologiskt utvecklingsstöd” är en sammanfattande benämning på “inriktningen” som beskrivs i “Solidéras inriktning och sätt att verka”.

4 Låt mig ge ett exempel på en förmodat god, samhällelig princip. Betrakta först ett samhälle vars medlemmar söker höja sig—utfattig bli rik eller rik bli stenrik—uteslutande genom frivillig samverkan och frivillig hjälp, och sedan ett vars medlemmar också söker höja sig genom att avtvinga sig andra medlemmars hjälp. Arbetsdelning, arbetande maskiner, och annan teknologi är redskap som gör det första sättet praktiskt tillämpbart. Rimligtvis har medlemmar som frivilligt underordnar sig det första sättet ett annat slags sinnelag och bildar samhällen med en annan sorts anda än medlemmar som, i kraft av sin egen numerära eller fysiska styrka, krasst väljer det andra sättet. Det första sättets förmodade godhet har diskuterats i sista stycket av “Solidéras inriktning och sätt att verka”.

5 Kalkylen förklaras i “Solidéras inriktning och sätt att verka”. Se särskilt 5:e stycket av avsnitt 3, Verksamhetens inriktning.