Härnedan följer några kommentarer, utarbetade i december 2009 och publicerade den 13 december 2009, till Metod för tillverkning av limfogsskivor från klentimmer från den 23 november 2004. Kommentarerna hänvisar till handledningarna Att beskriva en uppfinning för tillämpning och Att hänvisa till saker i ritningar.

Metod för tillverkning av limfogsskivor från klentimmer

jpg image glulam_method

Härbredvid beskrivs uppfinningen i sammandrag.

Ett sammandrag ska, först, relatera uppfinningen till tidigare teknik—kategorier, användningsområden, och tekniska utgångspunkter—och därefter, beskriva landvinningar och hur dessa uppnås. Detta är någorlunda bra utfört. Handledningen Att beskriva en uppfinning för tillämpning har, i avsnittet XVI, ett exempel på ett bättre formulerat sammandrag.

Observera regel 1 i handledningen Att hänvisa till saker i ritningar: En hänvisning ska föregås av ett namn. Således bör “… i c …” ersättas med “… i delningsytan c …”. Sammandraget bör också rättas enligt regel 2.

Uppfinningen är en metod för högt sågutbyte av klentimmer och en metod för tillverkning av limfogsskivor. I kända metoder sågas en stock i två halvor som snedkantas, med eller utan profil f, till trapetsoidformade stycken vilka fogas till skivor som delas i tunnare skivor. Dessa skivor innefattar breda lamellstycken som har ved med stående årsringar på den ena flatsidan och liggande årsringar på den motstående flatsidan, vilket ger problem med benägenhet till kupning. Föreliggande uppfinning löser detta enligt följande metod. Stocken delas, förutom i mitten som i kända metoder, också i c till två virkesstycken, A och B, vilka ändvänds relativt varandra. Alla stycken fogas därefter samman: profilytorna f mot f och delningsytorna c mot c. Den skiva som därvid erhålls delas i mitten till två skivor. Uppfinningen lär också ut hur delning och profilering kan göras samtidigt, i ett steg, för att erhålla delningsytor c med profil.

Tekniskt område

Rubriken “Tekniskt område” är för allmänt hållen. Meningen är Att sätta uppfinningen i ett sammanhang, vilket innefattar kategorier (någorlunda beskrivet) och användningsområden (dåligt beskrivet).

Uppfinningen är en metod för att tillverka limfogsskivor, vari tillverkningen utgår från klentimmer. Uppfinningen bestämmer antalet delningar (av stocken i virkesstycken) och ordningsföljden mellan delningarna och hoplimningen (av virkesstyckena). Uppfinningen är en kvalitetsförhöjande metod — specifikt avseende minskad benägenhet för virket i skivan att kupa sig — och, liksom kända metoder, en metod för högt sågutbyte.

Kända metoder del 1 fig 1 Kända metoder del 1

Problem som uppfinningen löser

Härinvid beskrivs “Problem som uppfinningen löser”.

Observera att tidigare metoder, avbildade i fig 1 och fig 2, också beskrivs. Detta är förvirrande, eftersom tidigare metoder egentligen borde ha varit ämnet för “Teknikens ståndpunkt”, det vill säga, för nästa avsnitt. Vad som borde göras, istället, är att enbart beskriva de behov som legat till grund för uppfinningen, i enlighet med Att förklara de tekniska problem som uppfinningen löser. Beskrivningen av teknikens ståndpunkt, dess fundament och problem—fundament varpå uppfinningen bygger, och de problem som uppfinningen löser—utförs senare, i enlighet med Att rada upp vad uppfinningen tillför till känt kunnade inom området.

Uppfinningen löser problem med hög tendens till kupning. Det är känt att sågutbytet från klentimmer kan ökas, jämfört med rektangulär delning som i fig 1a, genom att dela stocken i trapetsoidformade stycken 103 enligt fig 1b. Dessa kan sedan limmas samman på det sätt som figuren visar, men den resulterande limfogsskivan är för tjock för att direkt användas i möbler och inredning. För att erhålla skivor med lämplig tjocklek kan, som SE 19315 beskriver, skivan delas i ramsåg eller på annat sätt i tunnare skivor. Således skulle delning kunna ske exempelvis utefter den streckade linjen d i fig 2b så att skivor enligt fig 2c erhålls. De virkesstycken 103M, 103S som bygger upp skivan i fig 2c är dock betydligt bredare än de rektangulära lamellstyckena i fig 1a. Och när dessutom de bredaste styckena 103M har en flatsida uteslutande bestående av ved med stående årsringar och en motstående flatsida med helt eller delvis liggande årsringar, uppstår problem med kupning.

Kända metoder del 2 fig 2 Kända metoder del 2

Teknikens ståndpunkt

Beskrivningen av “Teknikens ståndpunkt” härinvid, är ganska väl utförd. Ett fel emellertid, är att det resonemang som börjar “En väsentlig skillnad gentemot föreliggande uppfinning …” borde ha flyttats till följande avsnitt “Ändamål med uppfinningen”. Ett annat fel är att metoden illustrerad av fig 1 borde ha behandlats här, och inte i föregående avsnitt “Problem som uppfinningen löser”. En handledning i att beskriva teknikens ståndpunkt ges i avsnitt IV av Att rada upp vad uppfinningen tillför till känt kunnade inom området.

En metod för tillverkning av träskivor med högt sågutbyte från klentimmer är känd genom SE 19315 (se illustrationer i fig 2a, fig 2b, fig 2c. Enligt metoden sammanbinds trapetsoidformade stycken 103 till breda skivor, enligt fig 2b, vilka kan delas i tunnare i ramsåg eller på annat sätt. I patentbeskrivningen och ritningen framställs också en delning b, rätvinklig mot styckenas flatsidor. En väsentlig skillnad gentemot föreliggande uppfinning är dock att delningen b enbart syftar till att erhålla kantstycken för limfogsskivans kanter på det sätt som fig 2c illustrerar — d.v.s. syftet är inte att erhålla lamellvirke för limfogsskivan uppbyggnad. [Citat från patentbeskrivningen: “Stycken med rätvinklig kant, för skifvans båda kanter, erhållas genom att dela några af styckena 1 midt itu efter linjen b …”.]

Kända metoder del 2 fig 2 Kända metoder del 2

Ett sätt att profilera vankanterna som ett led i tillverkning av limfogsskivor, för erhållande av högt sågutbyte från klentimmer, presenteras i DE 2938062. Patentet lär ut profilering av kanterna på splintstyckena 103S för stockar med 10–20 cm diameter delade enligt fig 2d. Den i patentet föreskrivna profilering kan enligt beskrivningen också göras på kanterna av stockhalvorna 102, i fig 1b, för stockar med diametrar mindre än 10 cm.

Ritningarnas sammanfattningar och detaljernas namn bör följa mönstret i avsnitt XV. Observera speciellt att namnen ska vara kortfattade, vilket inte är fallet i listan till höger.

Ritningar och beteckningar

fig 1
Kända metoder del 1
fig 2
Kända metoder del 2
fig 3
Utföringsform 1
fig 4
Utföringsform 2
101
Stock
102
Delad stock (eller annan vankantig planka)
103
Trapetsoidformat virkesstycke
103M
Trapetsoidformat virkesstycke (märgdel)
103S
Trapetsoidformat virkesstycke (splintdel)
103K
Virkesstycke för skivans kant
a
Delningsyta: delning av stock (känd metod)
b
Delningsyta: delning för att erhålla kantstycken (känd metod)
c
Delningsyta: delning för att erhålla lamellvirke (“första delning”)
d
Delningsyta: delning av skiva (“andra delning”)
A
Virkesstycke typ A
B
Virkesstycke typ B
B*
Virkesstycke typ B, ändvänt
f
Virkesstyckets kant (plan yta eller profilerad yta)
104
Underkutter
105
Överkutter
t
Verktygsbredd på fräsverktyg
x
Överlapp mellan under- och överkutter
y
Överlapp mellan under- och överkutter
u
Vinkel: skär på fräsverktyg
v
Vinkel: lutning på fräsverktyg

Ändamål med uppfinningen

Beskrivningen av “Ändamål med uppfinningen” är för ospecifik. Ändamålen ska beskrivas konkret, vilket bör göras i enlighet med förklaringarna, och exemplet, i avsnitt V av Att rada upp vad uppfinningen tillför till känt kunnade inom området.

Uppfinningen syftar till att förbättra kvalitén hos limfogsskivor — specifikt vad gäller tendens till kupning — jämfört med skivor tillverkade enligt kända metoder som, liksom uppfinningen, också ger högt sågutbyte från klentimmer.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen

Handledningens avsnitt VI lär ut: “Beskriv en specifik utföringsform; var konkret; försök inte vara allmängiltig i detta avsnitt.”. Detta är någorlunda beaktat i texten härbredvid.

En första utföringsform av uppfinningen illustreras i fig 3. Så som indikeras med den streckade linjen c i fig 3a, delas plankan 102 i två delar. På så vis erhålls, med lämplig kantning före eller efter delningen, fyra virkesstycken A, A, B, B från stocken 101 enligt fig 3b. Därefter, i fig 2c, ändvänds styckena B relativt A (ändvänd B betecknas B*). Nu kan ett stort antal av dessa stycken, A, B*, fogas samman till tjocka skivor på det sätt som illustreras i fig 3d. De tjocka skivorna kan sedan delas, längs med den streckade linjen d i fig 3e, i tunnare skivor.

Utföringsform 1 fig 3 Utföringsform 1

Formen visad i fig 4, är felaktigt benämnd “en annan utföringsform”. Den är i själva verket ett tillägg till den första utföringsformen, i analogi med exemplet i avsnitt VII av handledningen.

I en annan utföringsform, illustrerad i fig 4, utförs delningen c av snedställda fräsverktyg, en underkutter 104 och en överkutter 105. Som fig 4d demonstrerar kan, på detta sätt, både delning och profilering erhållas samtidigt i ett enda arbetsmoment. Verktygsbredden på fräsverktygen 104, 105 betecknas med t. För att både delning och profilering skall ske är det några villkor som måste uppfyllas. För det första måste under- och överkuttern tangera eller överlappa varandra med sträckan x ≥ 0 i axiell led och med sträckan y = t×tan(v) + (t+x)/tan(u) i radiell led (vinkelrätt mot den axiella riktningen) i det tvärsnittsplan som visas i figuren. För det andra måste skärens fasningsvinkel u och snittets lutning v uppfylla villkoret 0 < v ≤ u ≤ v + 90°.

Utföringsform 2 fig 4 Utföringsform 2

De resterande tre textstyckena motsvarar avsnitten IX och XI av Att ge exempel på hur uppfinningen kan utföras i praktiken.

Observera att en allmän beskrivning saknas emedan den finns i handledningen (se avsnitten XII och XIII). Dess avsaknad är dock försvarbar i detta fall, eftersom endast en utföringsform har presenterats, emedan handledningens exempel innefattade flera utföringsformer.

Vankanterna bearbetas med fördel på känt sätt till en profil f exemplifierad i fig 3f och fig 4e.

Avsikten med den första delningen, c, är att bryta årsringsorienteringen och därigenom minska kupningen på den färdiga limfogsskivan. Notera hur årsringsmönstret växlar när man går från ett lamellstycke till ett närliggande hos skivorna i fig 3d och fig 4c. Men om däremot skivan byggs utan ändvändning av styckena B i förhållande till A, erhålls istället en skiva med årsringar som i fig 2b. Observera också att ordningsföljden av profileringen f och den första delningen c enbart är en praktisk fråga. Det vill säga, lamellstyckena A och B kan erhållas: antingen genom att först profilera den vankantiga plankan och därefter dela denna, eller genom att först dela plankan i två vankantiga stycken och därefter profilera dessa.

Notera att när skivorna delas precis i mitten, längs d i fig 3e och fig 4c, så erhålls praktiskt taget lika avstånd mellan fogarna på respektive delningsyta av de resulterande två skivorna.

Patentkrav

  1. Avsnitt XIV av Att definiera uppfinningens kännetecken med ett precist språk behandlar patentkravens utformning.

    Patentkravet 1 inleds med “Metod för tillverkning av limfogsskivor från stockar av klentimmer”. Bättre hade det varit ifall beskrivningen och patenkravet hade samordnats, för att uppnå exakt överensstämmelse mellan uppfinningens benämning och patentkravets inledning, vilket nämns i avsnitt XVII.

    En “första delning” borde, för tydlighets skull, ha inkluderat beteckningen, med andra ord, borde ha ersatts med “första delning c”.

    Upprepningen av beteckningarna A och B, irriterar; detta är ämnet för regel 2 i Att hänvisa till saker i ritningar.

    Metod för tillverkning av limfogsskivor från stockar av klentimmer, innefattande en delning av stockarna till två vankantiga plankor och en profilering av plankornas vankanter, kännetecknad av, att alla och envar av plankorna, förutom sagda profilering av vankanterna, genomgår en första delning från deras märgsida till deras splintsida, varvid två profilerade stycken, A och B, erhålls från varje planka; och att alla styckena B ändvänds i förhållande till alla styckena A; och att styckena därefter fogas samman på sådant sätt att: den första delningsytan på ett första stycke fogas mot den första delningsytan på ett andra stycke, och det andra styckets profilerade vankant fogas mot den profilerade vankanten på ett tredje stycke, och att det tredje styckets första delningsyta fogas mot den första delningsytan på ett fjärde stycke, och så vidare adderande ett ändligt antal stycken till en skiva.

  2. Kravet 2 är mycket specifikt formulerat. Det bör gå att skriva kortare och allmännare, och ändå kunna vara tillämpbart.

    Metod för tillverkning av limfogsskivor från stockar av klentimmer, enligt patentkravet 1, kännetecknad av, att den första delningen sker med fräsverktyg innefattande en underkutter 104 och en överkutter 105 båda med en verktygsbredd t och med skär som har en fasningsvinkel u; och att delning tillgår, för det första, så att plankorna — vilka transporteras relativt underkuttern och överkuttern i en transportriktning som är vinkelrät mot underkutterns och överkutterns rotationsaxlar — är lutade med flatsidorna (d.v.s. märgsidan och splintsidan) i en vinkel v relativt de båda rotationsaxlarna, sett i ett tvärsnittsplan vars normal är riktad i transportriktningen; och, för det andra, så att överkutterns och underkutterns rotationsaxlar är parallella med varandra; och, för det tredje, så att underkuttern och överkuttern, projicerade längs transportriktningen på tvärsnittplanet, tangerar varandra eller överlappar varandra en sträcka x i rotationsaxlarnas riktning; och, för det fjärde, att underkuttern och överkuttern, projicerade längs transportriktningen på tvärsnittplanet, överlappar varandra en sträcka y = t×tan(v) + (t+x)/tan(u) i rotationsaxlarnas radiella riktning; och, för det femte, att 0 < v ≤ u ≤ v + 90°.

  3. Uttrycket “delas i mitten” syftar på den andra delningen d, vilket tyvärr inte framgår klart. Detta borde ha klarlagts genom att bättre samordna beskrivningen och kravet 3.

    Metod för tillverkning av limfogsskivor från stockar av klentimmer, enligt något av föregående krav, kännetecknad av, att sagda skivor vardera delas i mitten till två tunnare skivor.